Träningen går framåt och efter två månader i Sverige börjar T vara mer hemtam med allt. Det är därför dags att introducera honom för tornerspelsträning. Visserligen har vi börjat så smått med olika sorters miljö- och tillitsträning samt ridning på en hand. Men det finns så mycket mer att träna på innan vi är mogna för rännarbanan.
Alla som är intresserade av att delta på tornerspelsträningen är välkomna. Mer information finns på:
Encouraged by Guy Windsor, founder and director of The School of European Swordsmanship in Helsinki, I have written an overview of the mounted combat material in the treatise Fior di Battaglia written in Italy 1409 by Fiore dei Liberi. The article is now published at The School of European Swordsmanship’s website:
http://www.swordschool.com/assets/files/pdf/mounted_combat_2010-06-06.pdf (164 kB).
I would also like to take this opportunity to express my acknowledgement to Andreas and Fredrik for their contribution to the article.
I strid under 1300- och 1400-talen i Europa fanns det naturligtvis en väldig massa hemskheter som kunde hända hästarna. Fiore dei Liberi beskriver till och med i sin avhandling Fior di Battaglia olika sätt att skada och förmodligen döda motståndarens häst på. Teknikerna har det gemensamt att när vi själva är beväpnade med spjut och möter en motståndare med svärd så kan vi sikta på hästens huvud eller bringa istället för på motståndaren. Pragmatiskt förklarar han att vi ska göra så för att försvåra för motståndaren att försvara sig. Och i dessa fall är ju spjutet i princip redan framme i sitt mål innan den med svärd når att försvara sig.
Sikta på hästen, Pisani-Dossi MS.
Fiore dei Liberi skildrar i sin avhandling Fior di Battaglia beriden strid med olika vapen och dessutom helt obeväpnat. Där finns inget beskrivet om hur vi ska rida, hantera vapen eller träna hästar. Det förutsätts läsaren redan veta. Däremot ger han oss detaljerade beskrivningar om hur vi ska agera i olika specifika situationer. Fiore förklarar till och med för oss vad som fungerar bättre eller sämre i rustning eller utan.
Med lans mot lans får vi veta hur vi ska träffa utan att bli träffad, även om vi har en kortare lans än motståndaren. Naturligtvis ger han oss även svaret på hur vi ska göra om motståndaren gör precis det vi lärde oss i första steget. Alltså hur vi ska vinna med en längre lans trots att motståndaren vet försvaret på detta.
Vidare beskriver Fiore hur vi ska agera med spjut mot spjut, spjut mot svärd och vice versa då han allt som oftast ger oss en kontring på ett försvar.
Avsnittet om svärd mot svärd är det klart längsta i den beridna delen. Där finns flera olika försvar och kontringar. Bland annat visar han oss en avväpning som resulterar i att motståndarens svärd faller till marken, eller motståndaren faller till marken om han vägrar släppa taget om svärdet.
I avsnittet om obeväpnad beriden strid förklarar han hur vi på olika sätt ska få av motståndaren från hästen, fälla hela ekipaget eller bara stjäla den andres tyglar.
Till sist visar Fiore hur en ensam fotsoldat ska försvara sig mot en ensam ryttare. Där får vi aldrig se en kontring från ryttaren utan fotsoldaten ger obönhörligen ryttaren ordentligt med stryk, på två olika sätt dessutom.
Fotsoldat mot ryttare, Pisani-Dossi MS.
Förmiddagen avlöpte lugnt på Hallagården för mig och Wingner. Visst fanns det hemska ställen och saker även där, men det är ju bara bra träning. På eftermiddagen när jag skulle visa och berätta om miljö- och tillitsträning med lakan på pinne var Wingner trött i huvudet. Dessutom blev han lite stirrig av att Lena kom dit med Loretta och det enda som snurrade runt i hans lilla hjärna var att han skulle var med Loretta. Saker och ting blev inte direkt bättre av att jag dessutom var nervös. Så här i efterhand undrar jag om någon i publiken fick ut något vettigt av det jag visade och berättade. Men så är ju prestationen lika med kunskapen minus störningarna –både för mig och Wingner!