Ola & Hästarna

Det har sina fördelar med att ha en totalt understimulerad häst. Speciellt då T inte alls blir skvättig utan istället mycket intresserad av allt som händer runt om kring honom. När jag idag plockade fram stora presenningen var den väldigt spännande och han började direkt undersöka den. Sedan under klickerträningen tog han snabbt initiativet och visade mig vad han kunde göra med en presenning.

Till slut har jag fått förklaring på varför T aldrig blir frisk. På Husaby Hästklinik lyckades de hitta orsakerna till problemen. Men inte blev jag gladare för det.

T är inflammerad i SI-lederna på bägge sidor. Dessutom är kotan som SI-lederna sitter i sammanväxt med kotan framför vilket försvårar läkningen. Han har även inflammerade haser vilket är en sekundär skada till problemen med SI-lederna.

Fram har han skadade senor vid kotlederna på bägge sidor. En gammal, för mig okänd, gaffelbandskada har gjort dessa senor stela och nu dragit sönder senorna som arbetar åt motsatt håll.

Livet i sjukhagen kommer att fortsätta under överskådlig framtid med avbrott för korta promenader och återbesök till Husaby Hästklinik.

Det är ont om hästträning på TV eller så kanske jag bara har fel kanaler. Visst har vi Ponnyakuten där de rider utan hjälm i ett barnprogram, men sen finns det inte mycket mer. Som tur är kan vi lära oss mycket om hur vi ska hantera våra hästar från olika TV-program om hundträning då inlärning fungerar likadant för alla djur, även oss människor.

Jag gillar Cesar Millan från Dog Whisperer där han lägger stor vikt vid hur vi agerar själva. Vår egen sinnesstämning med bland annat energinivå och förväntningar påverkar ovillkorligen djuret. Vilket innebär att vi måste ändra oss själva innan vi ens kan fundera på att få en förändring hos djuret.

Victoria Stilwell från It’s Me or the Dog bjuder också på riktigt nyttig TV-underhållning för oss hästmänniskor. Hon arbetar med positiv förstärkning och ibland även med godis. Följaktligen får hon snabbare resultat än vad Cesar får i många situationer. Här gäller det för oss tittare att plocka godbitarna från bägge programmen. Djuren reagerar bara på omgivningen utifrån sina tidigare erfarenheter och det är lättare för oss att sitta i TV-soffan och se en lösning på ett problem när vi inte själva är känslomässigt inblandade.

Så för att du ska förändras från människa med häst till hästmänniska se mer hundträningsprogram på TV.

Återbesöket på ATG visade att T blivit mycket bättre men inte helt bra. Det verkar som om något bromsar läkningsprocessen, så det blir tre veckor till i sjukhagen. Fördelen nu är att vi i alla fall får ägna oss åt aktiviteter som innebär att T skrittar så som promenader och lättare arbete vid hand.

På ATG visade T kraftig hälta från smärta i kotleden vänster fram, men inget fel hittades. Mjukdelarna är ok och röntgen visade ingenting som skulle kunna förklara problemet. Ledvätskan hade inte riktigt den konsistens som förväntas från en frisk led men det var också allt. Nu är det här faktiskt riktigt bra nyheter då flera saker kan uteslutas. Leden sprutades med en annan medicin än tidigare och nu är det bara vila och vänta på att det blir dags för återbesök.

T har blivit markant sämre under upptaktsträningen och visar återigen hälta från kotleden vänster fram samt har avlastningsskador på flera ställen. Nu kommer det att bli besök på ATG-kliniken för en noggrannare undersökning.

Så har jag börjat rida T igen. Det gick riktigt lugnt och städat till väga med skritt på långa tyglar och lite trav. Det exemplariska uppträdandet som T visade hjälptes naturligtvis fram av att jag nästan kört slut på både honom och mig själv med intervallträning på våra skogspromenader tidigare i veckan.