T är otroligt känslig för både skänkel och tygeltag. Vanligen går det bättre ju mindre jag gör. Men samtidigt är T inte alls särskilt lyhörd. Han stänger gärna av all yttre stimuli och lunkar på i sin egen lilla värld. Det gäller för mig att växla mellan olika övningar, göra mycket övergångar och byta håll ofta för att hålla honom alert. Parallellt så blir miljöträningen ganska okomplicerad. När T väl konstaterat att något inte är farligt så slutar han bry sig helt och hållet. Men fortfarande gäller det att ta små steg i träningen. Bara för att flaggan är ofarlig på några meters håll betyder inte att den inte äter hästar bara den kommer åt.
Foto: Fredrik Lindvall.
T litar på dig och då är det skönt att drömma bort någon gång! Hästar drömmer väl också…