Ola & Hästarna

Lite tråkigt är det nu när jag och Wingner inte kan träna på det vi behöver. Men Wingner verkar i alla fall må bra och springer tidvis rätt friskt i hagen. Och då är det åtminstone han själv som bestämmer hur mycket han ska springa.

Wingner reagerade mycket positivt på de bägge behandlingarna. Vi blev ordinerade endast promenad eller skritt i tio dagar, liniment på utsatta punkter samt laser på dessa ställen under december. Återbesök hos Mikael under januari.

Wingner har varit sliten de senaste veckorna och uppvisat små tecken under träning på att allt inte varit helt ok. Jag har tagit det lugnare och arbetat mest i skritt. Så när jag nu fick möjligheten att låta kiropraktor Mikael Eriksson gå igenom Wingner tvekade jag inte.

Det visade sig att saker och ting var lite värre än jag först trott. Wingner hade två oläkta muskelbristningar. En i halsen och en i bröstet på ställen där han hade sparkmärken dagen efter att Melonia kom till Källtorp. Dessa åkommor hade dessutom gett upphov till avlastningsskador bland annat i vänster framben. För att så fort som möjligt komma igång med träningen igen ska Wingner få ytterligare en behandling imorgon. Han fick därför inte följa med hem utan blev kvar på Stenängen över natten.

Vilken fröjd det är att träna med utrustning som passar hästen bra och är väl genomtänkt i sin utformning. Bågdäckeln från Tärnsjö Garveri har kommit och träningen är ett nöje. Och vilken skillnad det är att ha lädertömmar –de är både lättare och löper enklare genom ringarna än tygtömmar. Men Wingner har fått träningsverk i ryggen så jag måste ta det lite försiktigt.

Apropå det där med att ta det försiktig. Jag stretchar ju Wingner och en av övningarna är att få honom att böja ner huvudet mellan frambena för att stretcha ryggmusklerna. Vanligtvis sitter jag på huk bredvid och lockar Wingner med en morotsbit, så även idag. Problemet var bara att eftersom Wingner var stel i ryggen så försökte han komma åt morotsbiten genom att böja på frambena. Jag skulle precis till att avbryta för att han inte skulle tappa balansen när han tappade balansen. Han räddade situationen genom att kraftfullt sätta ner vänster bakhov på min högerfot. Ni som sysslar med hästar själva vet hur det känns. För er andra så kan jag tala om att i sådär två sekunder hade jag minst 425 / 3 = 142 kg på mina tår. Jag skriver minst eftersom jag tvivlar på att han hade kroppsvikten jämt fördelad på de tre ben som hade hovarna i golvet. Nu med svullna tår framför datorn är jag glad för arméns gummistövlar med förstärkning över tårna. Men framför allt för att Wingner inte gick omkull över mig.

Dubbellongeringen går alldeles utmärkt och det blir två pass i veckan med detta. Jag har beställt bågdäckel och tömmar från Tärnsjö Garveri dels för att ha egen utrustning dels för att bågdäckeln kommer att passa mycket bättre över Wingners breda manke.

Ridningen däremot har inte gått smärtfritt. Jag har ju ridit utan vojlock med sadeln direkt på Wingner sedan april 2008 på veterinärs ordinerande. Huden kring ryggskadan hade då blivit överkänslig och all kontakt i området skulle undvikas för att irritation och svullnad inte skulle uppstå. Allt detta skulle med tiden växa bort men tydligen är knappt två år för lite. För att skydda sadeln köpte jag nyligen en ullvojlock. Första gången jag använde den syntes ingen svullnad men de bägge följande gångerna blev Wingner ordentligt svullen i ryggen. Dessutom var det ju si och så med framåtbjudningen av förklarliga skäl. Idag red jag utan någon vojlock. Ingen svullnad alls för att inte tala om att Wingner verkade vara mycket lyckligare. Om nu sadeln slits fortare för att jag rider utan vojlock så tycker jag nog att 15-20 000 kr för en ny sadel är billigt för att ha en frisk häst!